Hur länge till får allmännyttorna vara allmänt nyttiga?

Ungefär varannan hyresrätt i Sverige ägs och förvaltas av ett allmännyttigt bostadsbolag. Därför är det inte oväsentligt att allmännytan - som är utsatt för vad som närmast skulle kunna klassas som politiskt mobbing från marknadsfanatiker - genomgår en allvarlig identitetskris.

I slutet av förra decenniet gjorde marknadsliberaler ihärdiga försök att avskaffa hyresregleringen. Helt lyckades de inte, men resultatet blev 2011 ett antal ändringar i hyreslagen. En av dem innebär att allmännyttiga bostadsföretag måste drivas "affärsmässigt".

Redan det är problematiskt. Idén med allmännyttorna är ju att de ska ta ett bostadspolitiskt ansvar. Att de, på uppdrag av sina ägare kommunerna, ska se till att det finns tillräckligt med bostäder på orten och att även människor med låga inkomster och dåliga sociala förutsättningar kan få tak över huvudet.
Ett uppdrag som per definition torde vara omöjligt att kombinera med vinstmaximering.

Exakt hur kravet på "affärsmässighet" ska tolkas kan ingen veta säkert, men det är uppenbart att de folkvalda som styr allmännyttorna har tagit det på största allvar. De har, för att uttrycka sig tydligt, tagit i så att de skitit på sig för att inte störa sig med EU:s konkurrenspoliser.

De kommuner som äger välmående allmännyttiga bostadsföretag skriver ägardirektiv för glatta livet. Direktiv som ofta innebär vinstkrav på uppemot 5%, och i bland också ansenliga överföringar av vinstmedel till ägarna.
I praktiken innebär detta att hyresgästerna får betala för vägbyggen, simhallar, offentlig utsmyckning och annat som egentligen borde finansieras av alla via kommunalskatten.

Hyresgästföreningens förbundsjurist hade för en tid sedan en dialog med Roslagsbostäder, som för en frisk människa borde förefalla absurd.
Roslagsbostäder har inskrivet i ägardirektiven att de ska leverera 5 procents avkastning. Ägardirektiv är ju egentligen bara önskemål riktade till företagsledningen snarare än juridiskt bindande krav och dessutom handlade det egentligen om 5 procent "över tid", men det verkar ingen ha tagit notis om.
Vd uppfattar det med andra ord som att 5 procent om året ska det vara, det är det typ lag på.

Utöver de 5 procenten - 45 miljoner kronor för det aktuella året - överför bolaget 10 miljoner kronor till Norrtälje kommun för "sociala- och integrationsändamål".
Når HGF-juristen ifrågasatte varför man på detta sätt extrabeskattar hyresgästerna och inte i stället lägger de 10 miljonerna på det kraftigt eftersatta underhållet, fick han följande svar:
"Hyresgästerna ska vara glada att vi inte gör det".

Vår jurist undrade hur i allsindar det kan komma sig att hyresgästerna ska vara glada för att 10 miljoner som de betalat i hyra och som hade kunnat läggas på underhåll i stället försvinner ur företaget, och fick då följande förklaring:

1. Om 10 miljoner hade lagts på underhållet hade vinsten stannat vid 35 miljoner.
2. Roslagsbostäder måste gå med 45 miljoner i vinst enligt ägardirektiven.
3. Alltså måste hyrorna höjas.

Lagens minst sagt otydliga formulering om "affärsmässighet" har alltså resulterat i att resultaträkningarna vänts upp-och-ned. Det  normala - och rimliga - är ju att vinsten är det som blir över när verksametens kostnader (varav underhåll är en betydande sådan) dragits från intäkterna.
Men i många allmännyttor fungerar det tvärtom i dag. Den på förhand beslutade vinsten behandlas som en verksamhetskostnad och om det blir något över får det gå till underhåll.

Jag har stött på det här själv, i förhandlingsrummet. Mimer, som på många sätt fortfarande är en föredömlig allmännytta, suckade tungt om att "nu får vi dra ned på underhållet" när vi prutade ned deras yrkade hyreshöjning.
Att göra mindre än 60 miljoner i vinst var nämlgen inte ett alternativ.

Här några ord på vägen till Västerås (och andra kommuners) folkvalda:

1. Det finns ingen lag som säger att ett allmännyttigt bostadsföretag måste ha ett vinstkrav på en viss nivå. Om ni i ett ägardriektiv beslutar om ett sådant gör ni det för att ni tycker att det är en bra idé. Kanske anser ni till exempel hyresgästerna bör bekosta ortens bostadsförsörjning, medan boende i andra upplåtelseformer eller hos andra hyresvärdar ska slippa?
2. Det finns ingen lag som säger att allmännyttiga bostadsföretag ska styras via ägardirektiv över huvud taget.
3. Även om ni fattat ett så hyresgästfientligt beslut (se 1.) så innebär det inte att företaget varje år måste leverera den vinstnivå ni ansåg lämplig.